Våra betydande miljöaspekter

Steg för steg arbetar vi med att minska vår miljöpåverkan, som i första hand handlar om resursanvändning och utsläpp till vatten och luft.

Vatten och näring i kretslopp

Varje år renas nästan sex miljarder liter spillavlopp från ämnen som annars skulle orsaka övergödning i Östersjön. Kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen separeras från avloppsvattnet under noggrann kontroll. En stor del av näringen samlas upp i ett mullrikt bioslam. Näringen återförs som jordförbättringsmedel på åkrar.

Läs mer om hur avloppsreningen går till

Vid reningen i Kalmars reningsverk tas resurser tillvara

Fosfor är det ämne som påverkar övergödningen mest i Östersjön, samtidigt som det är en begränsad resurs som vi behöver ta vara på.

Det mesta av fosforn som kommer till vårt reningsverk samlas i bioslammet. 2023 avskiljdes 97 procent. Av kvävet är det bara runt en femtedel som hamnar i slammet och ungefär hälften avgår som luftkväve (kvävgas). 2023 kunde 48 ton fosfor och 63 ton kväve användas som växtnäring. 5145 ton mullrikt bioslam producerades och räckte till 436 hektar åkermark (räknat som fosforgiva).

1,5 ton fosfor släpptes ut i Kalmarsund. Kvävereningen motsvarade 74 procent, 87 ton släpptes ut. Alla utsläppskrav i reningsverkets miljötillstånd uppfylldes.

Läs mer i Miljörapporten för Kalmar Avloppsreningsverk 2023. Pdf, 7.9 MB, öppnas i nytt fönster.

En stor del av dagvattnet renas i dammar och dämmen

Dagvatten bidrar också till övergödningen i vattendrag. I Kalmar finns cirka 30 dagvattendammar eller dämmen med flera dammar där dagvattnet renas genom att växter tar upp en del av näringen och en del sjunker till botten av dammarna istället för att följa med vattnet ut i Kalmarsund. Ungefär 70 procent av dagvattnet i Kalmars tätorter renas i dämmen.

Läs mer om dagvatten

Återvunnet avloppsvatten – en del av framtidens vattenförsörjning

För att möta framtidens utmaningar med perioder av torka och vattenbrist, bygger vi vårt nya reningsverk, Kalmarsundsverket, som ett kretsloppsverk. Det ursprungliga syftet med avloppsrening är att ta hand om samhällets avlopp för att för hindra smittspridning och övergödning i vattendrag. Kalmarsundsverket gör så mycket mer. Utöver traditionell avloppsrening kan vattntet återvinnas och användas till bevattning av grönytor, land- och skogsbruk men även till tekniskt vatten.

Cirkulärt vatten inom dricksvattenförsörjningen

Vi lever i en region som väntas bli torrade samtidigt som vår kommun växer. I samband med en utredning om förutsättningarna att bygga ett avsaltningsverk i Kalmar, undersöks också möjligheterna att med hjälp av avancerad teknik, producera dricksvatten av återvunnet avloppsvatten från Kalmarsundsverket. Genom att ta tillvara detta vatten, kan vi minska behovet av grundvattenuttag. Dricksvattenförsörjningen blir mindre känslig för påfresningar om dricksvatten kan framställas från fler vattenkällor.

Cirkulär näring och energi

Vi fortsätter att producera ett certifierat jordförbättringsmedel (gödsel) som är eftertraktat. Gasen som produceras kommer med hjälp av gasmotorer, utgöra stor andel av Kalmarsundsverkets elbehov. Tillsammans med solceller framställs ungefär hälften av den egna elförbrukningen på plats. Uppvärmningen till processer och byggnader sker helt genom värmeåtervinning.

Med andra ord bygger vi ett kretsloppsverk värt namnet och återför vatten, näring och energi till samhället.

Läs mer om Kalmarsundsverket

Waterman - återvunnet vatten till bevattning redan nu

Genom projektet Waterman har Kalmar kommun redan sommaren 2024 börjat vattna planteringar med tekniskt vatten. En delström av vattnet som lämnar Kalmars avloppsreningsverk behandlas först genom filtrering och UV-ljus för rätt kvalitet.Läs mer om Waterman på kommunens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utsläpp till luft

Avloppsrening och biogasframställning är känsliga biologiska processer som kräver mycket kunskap och uppföljning för att fungera bra.

Under de biologiska reningsprocesserna bildas även flera olika växthusgaser. Koldioxiden som bildas har inte sitt ursprung ur fossila bränslen, den kommer ju från vår mat i första hand, så den har inte någon direkt klimatpåverkan. Däremot bildas lustgas och metangas vid avlopsreningen som båda har en större påverkan på växthuseffekten än koldioxid om man räknar dem som koldioxidekvivalenter. Genom att optimera driften av biosteget, försöker vi hålla nere bildningen av lustgas men det är först möjligt att lyckas med det i större skala i Kalmarsundsverket. Nuvarande reningsverk byggdes i en annan tid, för andra behov och är underdimensionerat för dagens invånarantal. Vårt laboratorium följer upp rötningsprocessen och kan på det sättet säkerställa att så mycket som möjligt att den metangas som bildas, tas till vara och förädlas till biogas.

Fossila bränslen

Alla våra personbilar går på biogas eller el. I de fall då vi behöver starkare motorer använder vi så långt det är möjligt HVO, diesel tillverkat av icke fossil råvara. Motorerna i våra tunga fordon har högsta miljöklass.

Energiförbrukning

För att driva reningen av både avloppsvatten och dricksvatten krävs det energi. Pumpar och kompressorer står för en betydande förbrukning av el. Genom att byta ut maskiner mot mer energieffektiva modeller och alltid väga in energieffektivisering i planeringen, så har vi stora möjligheter att minska energiförbrukningen. Som kommunägt bolag använder vi enbart grön el.

Kemikalieanvändning

Dricksvattenproduktion och rening av spillvatten kräver stora mängder kemikalier. Vi byter ut kemikalier mot mer miljövänliga där så är möjligt och jobbar för att använda så lite som möjligt utan att minska på kvalitén. Vi jobbar med uppströmsarbete och skydd av vattentäkter för att minska utsläppen till spill- och råvatten vilket gör att vi kan minska vår kemikalieanvändning.

De största utsläppen av växthusgaser kommer från de biologiska processerna. Vi arbetar för att minska utsläppen när Kalmarsundsverket byggs och redan i Kalmars reningsverk, som syns i bakgrunden.

Kalmar Vatten siktar mot nollutsläpp

Detta och mycket mer kan du läsa i Kalmar kommuns miljöbokslut där även en del av Kalmar Vattens miljöarbete resovisas.

"Kalmar vatten har bestämt sig för att bli klimatneutrala till 2030. Det är ett ambitiöst mål som kräver noggranna beräkningar och smarta åtgärder. Bolaget använder sig av Svenskt Vattens verktyg för att mäta klimatpåverkan. Verktyget hjälper till att se de största utsläppskällorna och hitta sätt att minska dem. Ett exempel från vattenreningen är lustgas, som är en kraftig växthusgas som kan bildas i reningsprocessen. Kalmar vatten har låtit experter ta reda på hur mycket lustgas som kan släppas ut från deras nya biologiska rening, som ska göra reningsverket mer energieffektivt."

Läs mer i Kalmar kommuns miljöbokslut 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Recipientkontroll

Kalmar Vatten bedriver samordnad recipientkontroll i samverkan med Kalmar läns kustvattenkommitté och Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån.

Kommittéerna är sammanslutningar av kommuner, vattenvårdsförbund och företag som tillsammans värnar kustmiljön och vattenkvaliteten samt sjöar och vattendrag inom Ljungbyåns avrinningsområde. Genom att finansiera och samordna årlig övervakning bidrar vi till att följa tillståndet i recipienterna.